Ja som rubriken säger. Då tänker man ju genast. Gick det? Kan jag bli smartare?

Tveksamt, men eftersom jag också är så ödmjuk, så säger jag väl att jag lärt mig något denna helg.

För er som inte fattar vad jag pratar om nu, så är det så att det var dags för block 2 utav 3 på ledarutbildningen steg 2. 

Denna helg har bestått utav zonspel, helplanspress. insidespel, talangutveckling, screen, samt en massa annat. 

Henrik Wikström var gästande coach och han är riktigt bra på det han gör. Han pratar väldigt mycket. 

Men det har varit rätt så lärorikt och vi har fått både se och prova på olika övningar och spelsätt. 

Det har blandats teori med praktik och kombinationen har varit oslagbar. Ju mer praktiskt, desto bättre tycker jag, men man skall inte underskatta den teoretiska delen. För det är en stor del utav det hela.

Lars-Ove, som är våran kursledare vet vad han pratar om och jag är som en tvättsvamp som bara suger i mig allt jag kan jag. Just nu känns skallen lite full och jag vet inte riktigt vart jag skall göra av all information. Tror jag ska sätta mig och skriva ned lite. 

Nu är det dags att äta lite och få i sig något. Kanske tänka på något annat ett tag. 

Ikväll blir det till att kolla basket. Ska se gårdagens match mellan Wizards - Knicks. 

Enjoy your sunday!

Sådärja. Då har man lämnat in uppgifterna till Steg 2 och det var två godkända sådana. Känns riktigt skönt. 

Till helgen så kör vi utbildningen igen. Vilket skall bli roligt och förhoppningsvis lärorikt. 

Sist jag skrev, så var jag ju inte riktigt tillfreds med mig själv och den personen jag blivit på träningarna senaste tiden. Har nog insett att det varit en kombination utav dåligt med sömn och lite andra faktorer utanför basketen som bidragit till detta. För nu har jag känt att inte alls varit så. Har fått sovit lite bättre och det mesta löser sig då. 

Nu har jag dock riktigt ont igen och sömnen inatt har varit så dålig. Somnade halv sju typ, utav ren och skär utmattning och då hade jag varit vaken i över 24h. Klev upp klockan tio, för då ville hunden gå ut. Så det är bra att det inte är någon träning idag. Hade jag aldrig orkat med. 

Nu ska jag försöka att vila ett tag och vem vet, jag kanske återkommer senare, med lite annat smått och gott.

Fick detta sköna pressmedelande idag:

SM-slutspelet i basket – Eurosport sänder semifinal 3 mellan Södertälje och LF Basket

Expertkommentator Stefan Bergman: ”Jag tror vi får se ett annat LF Basket nu”

SM-slutspelet i Basketligan Herr är i full gång. I går kväll spelades de första semifinalerna, där grundseriens vinnare Norrköping Dolphins besegrade Borås Basket med 86-76 medan Södertälje Kings vann enkelt mot LF Basket med 109-77. I morgon fredag spelas den andra semifinalen och på tisdag går Eurosport in i sändning i och med det tredje mötet mellan Södertälje Kings och LF Basket. Matchen direktsänds med början klockan 19.00 Kommentatorer är Håkan Bergholtz och experten Stefan Bergman, head coach för Stockholm Eagles, tidigare även head coach för Solna Vikings dam- respektive herrlag.

            Inför den tredje och direktsända matchen mellan Södertälje och LF Basket – som kan vara avgörande om Kings vinner morgondagens match – pekar Stefan Bergman ut de vikigaste spelarna i respektive lag:

- Det är de båda guardsen. Johnell Smith är otroligt viktig för Södertälje, det mesta av spelet byggs runt honom. Och Rudy Mbemba är motorn i LF Basket, men han måste prestera bättre och ta hand om Smith. Spelar Rudy bra kan Luleå gå hela vägen och vinna guld, säger Stefan som har en teori om varför LF Basket kollapsade så i den första semifinalen:

- Den sista kvartsfinalen mot Sundsvall blev en sådan en enorm urladdning att de inte var redo mentalt. Jag tror att vi får se ett helt annat LF Basket nu.

Sändningarna från slutspelet går även att se direkt på Eurosport Player. De senaste nyheterna från Basketligan Herr hittar man på eurosport.com.

SM-slutspelet i Basketligan Herr på Eurosport

Tisdag 10 april

19:00-21:00       Semifinal 3: Södertälje – LF Basket, direkt på Eurosport

Fredag 13 april

19:00-21:00       ev. Semifinal 4, direkt på Eurosport

Söndag 15 april

19:00-21:00       ev. Semifinal 5, direkt på Eurosport

Tisdag 17 april

19:00-21:00       Finalmatch 1, direkt på Eurosport

Fredag 20 april

19:00-21:00       Finalmatch 2, direkt på Eurosport

Söndag 22 april

19:00-21:00       Finalmatch 3, direkt på Eurosport

Tisdag 24 april

19:00-21:00       Finalmatch 4, direkt på Eurosport

Torsdag 26 april

19:00-21:00       ev. Finalmatch 5, direkt på Eurosport

Söndag 29 april

16:00-18:00       ev. Finalmatch 6, direkt på Eurosport

Tisdag 1 maj

19:00-21:00       ev. Finalmatch 7, direkt på Eurosport

Skönt att dom sänder det, äntligen. 

Så alla som har det minsta lilla intresse för sporten, bör titta på eurosport och dessa matcher. Ju fler tittare, desto större chans att vi får tv sända matcher nästa säsong. 

Har just insett två saker. 

1. Jag missade kvällens matcher, pga träning. Vilket kändes bra på ett sätt och mindre bra på ett annat sätt. 

2. Här kommer det nu vad jag hade tänkt att detta inlägg skulle handla om. Jag är en pedant som coach. Jag insåg det verkligen glasklart idag. Jag har haft mina aningar innan :) Men idag så blev det så tydligt, att jag nästan blev rädd för mig själv. 

Hur jag sedan blir när det inte är perfekt, det är väl det som skrämmer mig mest. Jag skriker och blir förbannad för så små saker, när det inte stämmer och när resultatet inte blir som jag hade tänkt det. Det är såklart inte spelarnas fel, men det är dom som får ta min stenhårda kritik. 

Nog är det speciellt att träna ungdomar och speciellt tjejer, som är i tonåren. Man måste ibland ha lite fingertoppskänsla. Det är svårt när man vill ha det perfekt och det kanske tar lite hårt på tjejerna ibland. 

Jag kan nog tänka mig att jag ibland blir som en liten djävul med horn i pannan, i deras ögon. Framförallt att dom tar det personligt. Det är bara det att jag har så höga krav på mig själv, att jag per automatik, ställer höga krav på dem också. 

Jag har ju haft dessa tjejer i snart två säsonger. Jag känner dom rätt väl och jag tror nog att dom känner mig rätt väl också, men den senaste tiden så har jag nog knappt känt igen mig själv. Det enda jag vill är att dom ska bli så bra, som dom kan bli. Jag vill kunna se mig själv i spegeln om tio år och känna att jag gjorde ett förbannat bra jobb med dessa tjejer. Att flera utav dem fortfarande spelar basket och älskar sporten nästan lika mycket som mig. 

Som det är just nu, så måste jag nog ändra taktik, för att detta skall kunna bli verklighet. Annars kommer jag nog att skrämma iväg majoriteten utav dem. Jag måste nog sänka mina krav på mig själv, för att i sin tur, kanske sänka kraven på dem. 

Det är en svår och krokig balansgång det här och kanske det svåraste som tränare. Man skall se till individens bästa och även hela gruppen i sig. Samtidigt så kan man inte heller vara för mesig, för då tar spelarna över och man kommer ingenstans. Detta tåls att tänka på. För nu är det inte träning förens nästa tisdag. 

Dags att tänka lite granna och utvärdera mig själv. 

Sitter här och försöker skriva en reflektion på en bok som jag nästintill har läst klart. Det går liksom inte riktigt som jag vill. Massa som snurrar i skallen. Nu ska ju egentligen allt ha lugnat ner sig. EBC är avklarat och allt som följde med kring det. En rapport och lite annat kvarstår kanske, men i det stora hela, så är det ju borta. 

Jag har ändå massvis med saker som jag bara vill spotta ur mig. Vissa saker kan jag nog dela offentligt, andra är väl mer privata. Men samtidigt så får jag inte ner skiten på "papper". 

Nä jag får nog försöka att se till att få klar den här uppgiften, så att jag kan skicka in den. 

Målet är fortfarande lika stabilt, även om saker är rörigt runt i kring. Känns som mitt liv saknar lite utav balans. Skulle behöva vägas upp lite, utav någon. 

Ja då har det gått ett par timmar sedan den tunga förlusten. Har väl "sovit" på saken och kan säga att, inget känns bättre what so ever. Snarare har det gått åt det andra hållet. Igår skrev jag inlägget med tonvis utav frustration i kroppen. Idag har frustrationen ersatts utav besvikelse. 

Visst är det "bara en sport". Men för mig så betyder den så mycket mer än" bara en sport". 

Jag fick igår höra att, varför blir du så nere?

Svaret går inte att hålla kort och frågan gör mig än mer arg och förbannad. Även om den kanske menas väl. Jag hatar att förlora, verkligen hatar det. Om jag väl vinner, så är det inte själva vinsten i sig som är skön, utan det sköna är att inte ha förlorat. När jag förlorar, så är just frustrationen och besvikelsen stor och vanligtvis går det över, efter ett par dagar eller så. Men ibland så biter sig förlusten kvar. Jag har ett par förluster som sitter kvar i huvudet, från flera år bakåt i tiden och som jag önskar att jag kunde gå tillbaka och ändra utgången på. Gårdagens förlust kommer nog att sitta kvar ett bra tag, men inte allt för länge. 

Det som kan ses som viss ironi i det hela, är att jag utanför idrotten kan ta nederlag på ett bättre sätt. Men så fort det just handlar om en idrott, så blir det en helt annan femma. Jag kanske är just den lugnaste personen, men så fort det handlar om sport och när jag utövar den själv, så växer små horn fram i pannan på mig. Jag kan spela fult, bli förbannad och vara allmänt jobbig. Men så fort matchen är slut så känner jag inga sådana känslor eller vill gå och slå någon på käften direkt. Att min skalle sedan snurrar på med analyser och tankar kring saker och ting, det är en annan sak. 

Därför övergår nog just den där frustrationen alltid till en besvikelse utav något slag, såhär i efterhand. 

Jag ifrågasätter ju alltid mig själv också. Igår så kunde man såklart inte vara med och påverka såklart. Men det är mina grabbar som är där ute på planen. Jag har tillbringat mycket tid med dom och dom känns som en liten familj, på något konstigt sätt. Men det blir väl så, då man träffar dessa, varje dag i nästan tre månaders tid. 

Så för att kunna bearbeta denna förlust, så behöver jag något nytt att sysselsätta mig med. Jag behöver tävla i något nytt. Just nu pågår en kamp emot klockan för att kunna lämna in uppgifterna till Steg 2 utbildningen. Jag kämpar på och kanske kan detta få mig på annat humör och få dom små hornen att växa fram i pannan igen. 

Hörs snart igen.

Jaha. Då var denna säsong slut för Dragons. Känns tomt i hela kroppen. Hela jag känns som en stor svart, bläckfylld klump. Tungt att förlora, tungt att förlora så "stort". Även om siffrorna inte visade det riktigt. Men en seger idag kändes så långt borta. Eller ja, i halvtid var dom känslorna tvärtom. Men andra halvlek var det bara jobbigt att se. 

Jag kan nog tänka mig att Peter har ett par sömnlösa nätter att vänta nu. För jag vet vilken vinnarskalle han är och hur mycket han kommer att grubbla över detta. Jag är likadan och jag kommer nog också att grubbla en del över detta. Så bli inte förvånad om det kommer en analys utav det hela senare. 

Nu är alltså säsongen över. Nu får man nöja sig med att se basket på tv och på webben. Turen är väl att NBA håller på ett tag till och att laget jag coachar åker till Göteborg. Annars hade det varit totalt mörker. 

Nä nu ska jag sno ihop ett par rader till Dragons hemsida också.

Hörs 

When it's over, it's over. But the good thing with basketball, there's always a new season to look forward to.

Mycket som händer nu. Mycket som pågår. Är ansvarig för EBC som spelas i helgen. Så jag har det jag står i, så att säga. Sen gör ju inte saken bättre, när man får en massa annat att tänka på. 

Som ni förstår så rullar basketen på. Sitter just nu och planerar min framtid. My next move, eller vad man ska säga. Jag måste ta kliv framåt. Måste fortsätta att läsa dessa böcker, för det är snart dags för utbildning igen. 

Säsongen börjar närma sig sitt slut. Det är med både glädje och sorg. Skönt att få vila upp sig lite, men samtidigt så ställer man sig frågan. Vad fan ska man göra nu?? Det mesta kretsar ju just kring basketen, om inte allt gör det, just nu. Så därför är man splittrad, vid den här tiden på året. Men först så är det som sagt EBC denna helg, sedan om ett par veckor dags för träff nr 2 för ledarutbildningen, sedan bär det av till säsongens höjdpunkt. Göteborg. 

Tre lag från föreningen som åker. Är ju tradition i våran förening att göra just det. Ska bli roligt att se om det går bättre detta år. Förra året var det ju första gången vi var nere. Så ett par hårda veckor utav fokuserad träning och det kommer att gå bra. 

Dags att hugga tag i böckerna och fortsätta läsa. 

God bless.